fredag 19 augusti 2011

Examination 4 - Kartläggning av resurser och stödinsatser.

Utifrån en enkät som genomfördes våren 2011 har vi gjort en kartläggning av digitala resurser och investeringar i förskolor i ett område i Göteborg Stad.

Utgångspunkten i det undersökta området har varit att förskolan ska erbjuda barnen en varierad lärmiljö, där lärprocesser och kreativt skapande stöds av många olika verktyg. En miljö som ger goda möjligheter att möta barns olika förutsättningar och behov – och som också speglar utvecklingen i övriga samhället och omvärlden. Via IKT som verktyg har det undersökta förskoleområdet haft fokus på den pedagogiska utvecklingen.











Foto: Johanna Bernvid


På varje förskola har ”Superanvändare” utbildats i att hantera en Macbook respektive en interaktiv tavla. Syftet med att utbilda ”Superanvändare” har varit att medarbetarna efter genomgången utbildning delar med sig av sin kunskap till sina kollegor på förskolan.

Parallellt med utbildning för förskolepersonal har alla förskolor fått en basutrustning av datorer och andra tekniska verktyg, som projektorer, dokumentkameror, filmkameror, SMARTboard med mera. Efter genomgången PIM utbildning har förskollärarna erbjudits en arbetsdator.

För att uppnå en trygghet att använda digitala verktyg på förskolorna har medarbetarna fått möjlighet att skaffa erfarenhet via små projekt i vardagen, där pedagogerna presenterar en pedagogisk idé och får medel samt stöttning genom projektet.

Rektorerna har varit förebilder för sin personal. Att genomföra PIM utbildning före sina medarbetare samt en vilja till att lära nytt runt sitt vardagsarbete med hjälp av IKT.


"ett holländskt självutvärderingsmaterial för skolor betonar vikten av att ha balans mellan fyra olika komponenter när man gör investeringar och insatser: iT-infrastruktur, insatser, kompetensutveckling för lärare, digitalt innehåll samt en pedagogisk idé om var, när och hur man bör använda IT i undervisningen". (Hylén, 2010 s.7)

Strategin har från början varit klar, fokus skall främst ligga på hur vi använder IT som ett pedagogiskt hjälpmedel. Med detta i tankarna har vi därefter köpt in utrustning”. (Förskolechef 1)

Förskolorna i området har haft flera duktiga medarbetare som drivit projekt på sina förskolor och även visat upp sina arbeten för andra. Dessa nyckelpersoner har genom sitt engagemang varit positiva förebilder för sina kollegor och inspirerat och hjälpt fram andra”. (Förskolechef 2)

Framför allt är barnens lust att lära när det gäller datorn fantastisk. IT är ett kreativ redskap där man kan aktivera och intressera barnen i alla de ämnen som vi skall arbeta med”. (Förskolechef 3)

Vi har fått mer fokus än tidigare på pedagogik genom att tänka på vad vi kan göra annorlunda med IT”. (Förskolechef 4)


Enkät

Syftet med enkäten var att få underlag till utvärdering/analys av hur målen för områdets IT-satsning uppfyllts, samt till om satsningens upplägg varit bra. Vi har här tagit med några av frågeställningarna i vår kartläggning då vi av dessa tydligt kan se hur digitala resurser och investeringar påverkar undervisningen, arbetssätt och barns lärande.

Vilka av dessa verktyg har du tillgång till i ditt arbete?
Personlig arbetsdator (Mac)
Projektor
Interaktiv tavla (Smartboard)
Kamera/filmkamera
Barndatorer (Mac)
Dokumentkamera
Trådlöst nät
Fast nät



Tillbakablick: I vilken utsträckning använde du tidigare (före ht 2008) IT som ett pedagogiskt verktyg för barnens/elevernas lärande?


Alternativ:
Inte alls
I viss utsträckning
I ganska hög utsträckning
I hög utsträckning
I mycket hög utsträckning
Var ej anställd då



Idag: I vilken utsträckning använder du idag IT som ett pedagogiskt verktyg för barnens/elevernas lärande?


Alternativ:
Inte alls,
I viss utsträckning
I ganska hög utsträckning
I hög utsträckning
I mycket hög utsträckning


Exempel från praktiken:
Förskollärarnas arbetssätt och elevernas möjligheter till lärande har förändrats.


Det är viktigt att barn med olika funktionshinder får tillgång till de tekniska hjälpmedel som finns. Ett till synes enkelt hjälpmedel kan ha stor betydelse för att ett barn skall känna att hon eller han har lyckats. (Appelberg, Eriksson, 1999 sid 39.)

Att stretcha sin kropp kan vara otroligt tråkigt när det är ett måste. Att då kunna göra det på en Smartboard, samtidigt som man är mitt i barngruppen, i samma aktivitet som alla andra barn är fantastiskt

Foto: Lucia Aguirre

Att skriva på en dator kan ge träning i att sträcka på sina fingrar och styra armen mot ett bestämt mål.









Foto: Johanna Bernvid

Jag gör detta inte bara för att det är kul, jag har lärt mig oerhört mycket, jag fortsätter lära mig nya saker varje dag men det viktigaste, jag ser att barnen utvecklas och att jag förhoppningsvis lägger en god grund och bra förutsättningar för deras framtida arbete först i skolan men sedan också i yrkeslivet med det arbete jag gör här och nu”. (Förskollärare 1)





Det är inte längre självklart att ``text`` respektive ``skrivande`` idag syftar på samma slags företeelse och aktivitet som för trettio år sedan. Att lära sig läsa text är mer omfattande än att förstå verbalspråkliga uttryck, och att ``skriva`` innebär idag att behärska ett komplext system av hur man kan kombinera såväl skriftorienterade som andra representationer för att skapa mening och kommunicera”. (Selander & Kress 2010, s 30)

Slutsatser

Att befinna sig i utveckling är att ge sig ut i det okända. Det måste vara tillåtet att försöka även om man inte når ända fram, så länge man reflekterar över sina erfarenheter och lär av sina misstag och framsteg. Nya redskap ska "tränga in" i våra personliga attityder och beteenden som formats under hela vår livstid.

Syftet med enkäten som vi utgått ifrån var att få underlag till utvärdering/analys av hur målen för områdets IT-satsning uppfyllts. Det har vi uppnått men har också via empirin sett att det inte är resultatet som är det viktiga utan vägen dit.

"Ett slutord angående självvärderingar är att processen är minst lika viktig som resultatet. För det första är det lätt att underskatta den tid det tar att genomföra en värdering av detta slag. För det andra förtjänar det att upprepas att de diskussioner som behöver påbörjas för att skapa en gemensam bild av vilka mål man vill uppnå, hur man ska kunna nå dit och hur man ska värdera var man befinner sig för tillfället, vanligen är minst lika värdefulla som resultatet, vare sig det överraskar positivt eller negativt." (Hylén, 2010 s. 98 )

Inom förskolan så ser vi att de insatser som har satts in såsom kompetensutveckling, möjlighet att prova i vardagen efter egen pedagogisk idé, basutrustning av teknik, förskolechefens stöd etc. gjort att man har kommit en bra bit på vägen när det gäller att förändra lärares attityder till IKT. Det har påverkat både arbetsätt och barns lärande.

Jan Hylén skriver i sin bok att ”… kompetensutveckling lösryckt ur sitt sammanhang inte är nog för att vare sig öka användningen av IT eller förändra lärares attityder. Insatserna måste också vara förankrade i den pedagogiska vardagen”. (s 65, Jan Hylén 2010)

”Förskolan har haft förhållandevis lätt att ta till sig IT som en naturlig del i vardagen och det är oerhört positivt att se barn och vuxna växa och utvecklas i vår verksamhet bl.a. med hjälp av IT”. (Förskolechef 4)

”Våra experimentsamlingar som vi hade uppdelat i smågrupper för att alla skulle någorlunda kunna se har förändrats helt totalt. Idag har vi samling med alla 19 barn som utan problem både kan se och hänga med tack vare dokumentkameran. Att läsa bok idag är en njutning och ett stort nöje för både pedagog och barn när alla kan sitta stilla och lyssna samt se bilderna samtidigt. Idag kan i princip alla våra barn använda både filmkameran och digitalkameran, att ta kort och filma är lika naturligt för våra barn som att välja andra aktiviteter”. (Förskollärare)

”Att man fick mycket utbildning och hjälp av duktiga inspiratörer, kollegor och barn gjorde resan betydligt enklare, därför tror jag det blev så bra...man har ingen möjlighet att köra fast, det finns alltid en blogg att läsa, en utbildning att gå på eller någon att ringa, maila eller chatta med”. (Förskollärare 2)

Inte nog med att vi ser att måluppfyllelsen nås i förskolan genom användandet av digitala verktyg så ser vi även att det är KUL också!

”Att arbeta med barns delaktighet har fått en helt ny dimension. Vi kan bara konstatera att vår resa har bara börjat och vi är oerhört tacksamma att vår stadsdel har satsa på IKT. Tack vare vår satsning på IKT måste tomten idag ha mycket pengar för att barnen på Citrus önskar sig inte leksaker längre. De vill ha filmkamera, Smartboard, dator eller digitalkamera istället”. (Förskollärare 3)


Litteraturlista

Stig Roland Rask, När det gamla möter det nya - om skolan och den nya tekniken, 2006
Jan Hylén, Digitaliseringen av skolan, 2010
Staffan Selander & Gunter Kress, Design för Lärande – ett multimodalt perspektiv, 2010
Lisbeth Appelberg & Märta-Lisa Eriksson, Barn erövrar datorn – en utmaning för vuxna, 1999