fredag 9 mars 2012
Slut på kursen!
Nu är kursen avslutad och denna blogg kommer antagligen inte att ge så mycket mer än detta! Vi fortsätter i våra stadsdelar.
måndag 27 februari 2012
fredag 19 augusti 2011
Examination 4 - Kartläggning av resurser och stödinsatser.
Utifrån en enkät som genomfördes våren 2011 har vi gjort en kartläggning av digitala resurser och investeringar i förskolor i ett område i Göteborg Stad.
Utgångspunkten i det undersökta området har varit att förskolan ska erbjuda barnen en varierad lärmiljö, där lärprocesser och kreativt skapande stöds av många olika verktyg. En miljö som ger goda möjligheter att möta barns olika förutsättningar och behov – och som också speglar utvecklingen i övriga samhället och omvärlden. Via IKT som verktyg har det undersökta förskoleområdet haft fokus på den pedagogiska utvecklingen.
Foto: Johanna Bernvid
På varje förskola har ”Superanvändare” utbildats i att hantera en Macbook respektive en interaktiv tavla. Syftet med att utbilda ”Superanvändare” har varit att medarbetarna efter genomgången utbildning delar med sig av sin kunskap till sina kollegor på förskolan.
Parallellt med utbildning för förskolepersonal har alla förskolor fått en basutrustning av datorer och andra tekniska verktyg, som projektorer, dokumentkameror, filmkameror, SMARTboard med mera. Efter genomgången PIM utbildning har förskollärarna erbjudits en arbetsdator.
För att uppnå en trygghet att använda digitala verktyg på förskolorna har medarbetarna fått möjlighet att skaffa erfarenhet via små projekt i vardagen, där pedagogerna presenterar en pedagogisk idé och får medel samt stöttning genom projektet.
Rektorerna har varit förebilder för sin personal. Att genomföra PIM utbildning före sina medarbetare samt en vilja till att lära nytt runt sitt vardagsarbete med hjälp av IKT.
"ett holländskt självutvärderingsmaterial för skolor betonar vikten av att ha balans mellan fyra olika komponenter när man gör investeringar och insatser: iT-infrastruktur, insatser, kompetensutveckling för lärare, digitalt innehåll samt en pedagogisk idé om var, när och hur man bör använda IT i undervisningen". (Hylén, 2010 s.7)
”Strategin har från början varit klar, fokus skall främst ligga på hur vi använder IT som ett pedagogiskt hjälpmedel. Med detta i tankarna har vi därefter köpt in utrustning”. (Förskolechef 1)
”Förskolorna i området har haft flera duktiga medarbetare som drivit projekt på sina förskolor och även visat upp sina arbeten för andra. Dessa nyckelpersoner har genom sitt engagemang varit positiva förebilder för sina kollegor och inspirerat och hjälpt fram andra”. (Förskolechef 2)
”Framför allt är barnens lust att lära när det gäller datorn fantastisk. IT är ett kreativ redskap där man kan aktivera och intressera barnen i alla de ämnen som vi skall arbeta med”. (Förskolechef 3)
”Vi har fått mer fokus än tidigare på pedagogik genom att tänka på vad vi kan göra annorlunda med IT”. (Förskolechef 4)
Enkät
Syftet med enkäten var att få underlag till utvärdering/analys av hur målen för områdets IT-satsning uppfyllts, samt till om satsningens upplägg varit bra. Vi har här tagit med några av frågeställningarna i vår kartläggning då vi av dessa tydligt kan se hur digitala resurser och investeringar påverkar undervisningen, arbetssätt och barns lärande.
Vilka av dessa verktyg har du tillgång till i ditt arbete?
Personlig arbetsdator (Mac)
Projektor
Interaktiv tavla (Smartboard)
Kamera/filmkamera
Barndatorer (Mac)
Dokumentkamera
Trådlöst nät
Fast nät
Tillbakablick: I vilken utsträckning använde du tidigare (före ht 2008) IT som ett pedagogiskt verktyg för barnens/elevernas lärande?
Alternativ:
Inte alls
I viss utsträckning
I ganska hög utsträckning
I hög utsträckning
I mycket hög utsträckning
Var ej anställd då
Idag: I vilken utsträckning använder du idag IT som ett pedagogiskt verktyg för barnens/elevernas lärande?
Alternativ:
Inte alls,
I viss utsträckning
I ganska hög utsträckning
I hög utsträckning
I mycket hög utsträckning
Exempel från praktiken:
Förskollärarnas arbetssätt och elevernas möjligheter till lärande har förändrats.
Det är viktigt att barn med olika funktionshinder får tillgång till de tekniska hjälpmedel som finns. Ett till synes enkelt hjälpmedel kan ha stor betydelse för att ett barn skall känna att hon eller han har lyckats. (Appelberg, Eriksson, 1999 sid 39.)
Att stretcha sin kropp kan vara otroligt tråkigt när det är ett måste. Att då kunna göra det på en Smartboard, samtidigt som man är mitt i barngruppen, i samma aktivitet som alla andra barn är fantastiskt
Foto: Lucia Aguirre
Att skriva på en dator kan ge träning i att sträcka på sina fingrar och styra armen mot ett bestämt mål.
Foto: Johanna Bernvid
”Jag gör detta inte bara för att det är kul, jag har lärt mig oerhört mycket, jag fortsätter lära mig nya saker varje dag men det viktigaste, jag ser att barnen utvecklas och att jag förhoppningsvis lägger en god grund och bra förutsättningar för deras framtida arbete först i skolan men sedan också i yrkeslivet med det arbete jag gör här och nu”. (Förskollärare 1)
”Det är inte längre självklart att ``text`` respektive ``skrivande`` idag syftar på samma slags företeelse och aktivitet som för trettio år sedan. Att lära sig läsa text är mer omfattande än att förstå verbalspråkliga uttryck, och att ``skriva`` innebär idag att behärska ett komplext system av hur man kan kombinera såväl skriftorienterade som andra representationer för att skapa mening och kommunicera”. (Selander & Kress 2010, s 30)
Slutsatser
Att befinna sig i utveckling är att ge sig ut i det okända. Det måste vara tillåtet att försöka även om man inte når ända fram, så länge man reflekterar över sina erfarenheter och lär av sina misstag och framsteg. Nya redskap ska "tränga in" i våra personliga attityder och beteenden som formats under hela vår livstid.
Syftet med enkäten som vi utgått ifrån var att få underlag till utvärdering/analys av hur målen för områdets IT-satsning uppfyllts. Det har vi uppnått men har också via empirin sett att det inte är resultatet som är det viktiga utan vägen dit.
"Ett slutord angående självvärderingar är att processen är minst lika viktig som resultatet. För det första är det lätt att underskatta den tid det tar att genomföra en värdering av detta slag. För det andra förtjänar det att upprepas att de diskussioner som behöver påbörjas för att skapa en gemensam bild av vilka mål man vill uppnå, hur man ska kunna nå dit och hur man ska värdera var man befinner sig för tillfället, vanligen är minst lika värdefulla som resultatet, vare sig det överraskar positivt eller negativt." (Hylén, 2010 s. 98 )
Inom förskolan så ser vi att de insatser som har satts in såsom kompetensutveckling, möjlighet att prova i vardagen efter egen pedagogisk idé, basutrustning av teknik, förskolechefens stöd etc. gjort att man har kommit en bra bit på vägen när det gäller att förändra lärares attityder till IKT. Det har påverkat både arbetsätt och barns lärande.
Jan Hylén skriver i sin bok att ”… kompetensutveckling lösryckt ur sitt sammanhang inte är nog för att vare sig öka användningen av IT eller förändra lärares attityder. Insatserna måste också vara förankrade i den pedagogiska vardagen”. (s 65, Jan Hylén 2010)
”Förskolan har haft förhållandevis lätt att ta till sig IT som en naturlig del i vardagen och det är oerhört positivt att se barn och vuxna växa och utvecklas i vår verksamhet bl.a. med hjälp av IT”. (Förskolechef 4)
”Våra experimentsamlingar som vi hade uppdelat i smågrupper för att alla skulle någorlunda kunna se har förändrats helt totalt. Idag har vi samling med alla 19 barn som utan problem både kan se och hänga med tack vare dokumentkameran. Att läsa bok idag är en njutning och ett stort nöje för både pedagog och barn när alla kan sitta stilla och lyssna samt se bilderna samtidigt. Idag kan i princip alla våra barn använda både filmkameran och digitalkameran, att ta kort och filma är lika naturligt för våra barn som att välja andra aktiviteter”. (Förskollärare)
”Att man fick mycket utbildning och hjälp av duktiga inspiratörer, kollegor och barn gjorde resan betydligt enklare, därför tror jag det blev så bra...man har ingen möjlighet att köra fast, det finns alltid en blogg att läsa, en utbildning att gå på eller någon att ringa, maila eller chatta med”. (Förskollärare 2)
Inte nog med att vi ser att måluppfyllelsen nås i förskolan genom användandet av digitala verktyg så ser vi även att det är KUL också!
”Att arbeta med barns delaktighet har fått en helt ny dimension. Vi kan bara konstatera att vår resa har bara börjat och vi är oerhört tacksamma att vår stadsdel har satsa på IKT. Tack vare vår satsning på IKT måste tomten idag ha mycket pengar för att barnen på Citrus önskar sig inte leksaker längre. De vill ha filmkamera, Smartboard, dator eller digitalkamera istället”. (Förskollärare 3)
Litteraturlista
Stig Roland Rask, När det gamla möter det nya - om skolan och den nya tekniken, 2006
Jan Hylén, Digitaliseringen av skolan, 2010
Staffan Selander & Gunter Kress, Design för Lärande – ett multimodalt perspektiv, 2010
Lisbeth Appelberg & Märta-Lisa Eriksson, Barn erövrar datorn – en utmaning för vuxna, 1999
Utgångspunkten i det undersökta området har varit att förskolan ska erbjuda barnen en varierad lärmiljö, där lärprocesser och kreativt skapande stöds av många olika verktyg. En miljö som ger goda möjligheter att möta barns olika förutsättningar och behov – och som också speglar utvecklingen i övriga samhället och omvärlden. Via IKT som verktyg har det undersökta förskoleområdet haft fokus på den pedagogiska utvecklingen.
Foto: Johanna Bernvid
På varje förskola har ”Superanvändare” utbildats i att hantera en Macbook respektive en interaktiv tavla. Syftet med att utbilda ”Superanvändare” har varit att medarbetarna efter genomgången utbildning delar med sig av sin kunskap till sina kollegor på förskolan.
Parallellt med utbildning för förskolepersonal har alla förskolor fått en basutrustning av datorer och andra tekniska verktyg, som projektorer, dokumentkameror, filmkameror, SMARTboard med mera. Efter genomgången PIM utbildning har förskollärarna erbjudits en arbetsdator.
För att uppnå en trygghet att använda digitala verktyg på förskolorna har medarbetarna fått möjlighet att skaffa erfarenhet via små projekt i vardagen, där pedagogerna presenterar en pedagogisk idé och får medel samt stöttning genom projektet.
Rektorerna har varit förebilder för sin personal. Att genomföra PIM utbildning före sina medarbetare samt en vilja till att lära nytt runt sitt vardagsarbete med hjälp av IKT.
"ett holländskt självutvärderingsmaterial för skolor betonar vikten av att ha balans mellan fyra olika komponenter när man gör investeringar och insatser: iT-infrastruktur, insatser, kompetensutveckling för lärare, digitalt innehåll samt en pedagogisk idé om var, när och hur man bör använda IT i undervisningen". (Hylén, 2010 s.7)
”Strategin har från början varit klar, fokus skall främst ligga på hur vi använder IT som ett pedagogiskt hjälpmedel. Med detta i tankarna har vi därefter köpt in utrustning”. (Förskolechef 1)
”Förskolorna i området har haft flera duktiga medarbetare som drivit projekt på sina förskolor och även visat upp sina arbeten för andra. Dessa nyckelpersoner har genom sitt engagemang varit positiva förebilder för sina kollegor och inspirerat och hjälpt fram andra”. (Förskolechef 2)
”Framför allt är barnens lust att lära när det gäller datorn fantastisk. IT är ett kreativ redskap där man kan aktivera och intressera barnen i alla de ämnen som vi skall arbeta med”. (Förskolechef 3)
”Vi har fått mer fokus än tidigare på pedagogik genom att tänka på vad vi kan göra annorlunda med IT”. (Förskolechef 4)
Enkät
Syftet med enkäten var att få underlag till utvärdering/analys av hur målen för områdets IT-satsning uppfyllts, samt till om satsningens upplägg varit bra. Vi har här tagit med några av frågeställningarna i vår kartläggning då vi av dessa tydligt kan se hur digitala resurser och investeringar påverkar undervisningen, arbetssätt och barns lärande.
Vilka av dessa verktyg har du tillgång till i ditt arbete?
Personlig arbetsdator (Mac)
Projektor
Interaktiv tavla (Smartboard)
Kamera/filmkamera
Barndatorer (Mac)
Dokumentkamera
Trådlöst nät
Fast nät
Tillbakablick: I vilken utsträckning använde du tidigare (före ht 2008) IT som ett pedagogiskt verktyg för barnens/elevernas lärande?
Alternativ:
Inte alls
I viss utsträckning
I ganska hög utsträckning
I hög utsträckning
I mycket hög utsträckning
Var ej anställd då
Idag: I vilken utsträckning använder du idag IT som ett pedagogiskt verktyg för barnens/elevernas lärande?
Alternativ:
Inte alls,
I viss utsträckning
I ganska hög utsträckning
I hög utsträckning
I mycket hög utsträckning
Exempel från praktiken:
Förskollärarnas arbetssätt och elevernas möjligheter till lärande har förändrats.
Det är viktigt att barn med olika funktionshinder får tillgång till de tekniska hjälpmedel som finns. Ett till synes enkelt hjälpmedel kan ha stor betydelse för att ett barn skall känna att hon eller han har lyckats. (Appelberg, Eriksson, 1999 sid 39.)
Att stretcha sin kropp kan vara otroligt tråkigt när det är ett måste. Att då kunna göra det på en Smartboard, samtidigt som man är mitt i barngruppen, i samma aktivitet som alla andra barn är fantastiskt
Foto: Lucia Aguirre
Att skriva på en dator kan ge träning i att sträcka på sina fingrar och styra armen mot ett bestämt mål.
Foto: Johanna Bernvid
”Jag gör detta inte bara för att det är kul, jag har lärt mig oerhört mycket, jag fortsätter lära mig nya saker varje dag men det viktigaste, jag ser att barnen utvecklas och att jag förhoppningsvis lägger en god grund och bra förutsättningar för deras framtida arbete först i skolan men sedan också i yrkeslivet med det arbete jag gör här och nu”. (Förskollärare 1)
”Det är inte längre självklart att ``text`` respektive ``skrivande`` idag syftar på samma slags företeelse och aktivitet som för trettio år sedan. Att lära sig läsa text är mer omfattande än att förstå verbalspråkliga uttryck, och att ``skriva`` innebär idag att behärska ett komplext system av hur man kan kombinera såväl skriftorienterade som andra representationer för att skapa mening och kommunicera”. (Selander & Kress 2010, s 30)
Slutsatser
Att befinna sig i utveckling är att ge sig ut i det okända. Det måste vara tillåtet att försöka även om man inte når ända fram, så länge man reflekterar över sina erfarenheter och lär av sina misstag och framsteg. Nya redskap ska "tränga in" i våra personliga attityder och beteenden som formats under hela vår livstid.
Syftet med enkäten som vi utgått ifrån var att få underlag till utvärdering/analys av hur målen för områdets IT-satsning uppfyllts. Det har vi uppnått men har också via empirin sett att det inte är resultatet som är det viktiga utan vägen dit.
"Ett slutord angående självvärderingar är att processen är minst lika viktig som resultatet. För det första är det lätt att underskatta den tid det tar att genomföra en värdering av detta slag. För det andra förtjänar det att upprepas att de diskussioner som behöver påbörjas för att skapa en gemensam bild av vilka mål man vill uppnå, hur man ska kunna nå dit och hur man ska värdera var man befinner sig för tillfället, vanligen är minst lika värdefulla som resultatet, vare sig det överraskar positivt eller negativt." (Hylén, 2010 s. 98 )
Inom förskolan så ser vi att de insatser som har satts in såsom kompetensutveckling, möjlighet att prova i vardagen efter egen pedagogisk idé, basutrustning av teknik, förskolechefens stöd etc. gjort att man har kommit en bra bit på vägen när det gäller att förändra lärares attityder till IKT. Det har påverkat både arbetsätt och barns lärande.
Jan Hylén skriver i sin bok att ”… kompetensutveckling lösryckt ur sitt sammanhang inte är nog för att vare sig öka användningen av IT eller förändra lärares attityder. Insatserna måste också vara förankrade i den pedagogiska vardagen”. (s 65, Jan Hylén 2010)
”Förskolan har haft förhållandevis lätt att ta till sig IT som en naturlig del i vardagen och det är oerhört positivt att se barn och vuxna växa och utvecklas i vår verksamhet bl.a. med hjälp av IT”. (Förskolechef 4)
”Våra experimentsamlingar som vi hade uppdelat i smågrupper för att alla skulle någorlunda kunna se har förändrats helt totalt. Idag har vi samling med alla 19 barn som utan problem både kan se och hänga med tack vare dokumentkameran. Att läsa bok idag är en njutning och ett stort nöje för både pedagog och barn när alla kan sitta stilla och lyssna samt se bilderna samtidigt. Idag kan i princip alla våra barn använda både filmkameran och digitalkameran, att ta kort och filma är lika naturligt för våra barn som att välja andra aktiviteter”. (Förskollärare)
”Att man fick mycket utbildning och hjälp av duktiga inspiratörer, kollegor och barn gjorde resan betydligt enklare, därför tror jag det blev så bra...man har ingen möjlighet att köra fast, det finns alltid en blogg att läsa, en utbildning att gå på eller någon att ringa, maila eller chatta med”. (Förskollärare 2)
Inte nog med att vi ser att måluppfyllelsen nås i förskolan genom användandet av digitala verktyg så ser vi även att det är KUL också!
”Att arbeta med barns delaktighet har fått en helt ny dimension. Vi kan bara konstatera att vår resa har bara börjat och vi är oerhört tacksamma att vår stadsdel har satsa på IKT. Tack vare vår satsning på IKT måste tomten idag ha mycket pengar för att barnen på Citrus önskar sig inte leksaker längre. De vill ha filmkamera, Smartboard, dator eller digitalkamera istället”. (Förskollärare 3)
Litteraturlista
Stig Roland Rask, När det gamla möter det nya - om skolan och den nya tekniken, 2006
Jan Hylén, Digitaliseringen av skolan, 2010
Staffan Selander & Gunter Kress, Design för Lärande – ett multimodalt perspektiv, 2010
Lisbeth Appelberg & Märta-Lisa Eriksson, Barn erövrar datorn – en utmaning för vuxna, 1999
fredag 1 april 2011
Politik
Enligt Anders Fredriksson 2010 finns det fyra modeller med olika förhållningssätt att utgå ifrån för lärare i rollen som offentliga tjänstemän.
I dag står IT på skol-agendan vilket den inte gjort tidigare. Den har vi saknat, så vi ser nu med glädje på IT-minister Anna-Karin Hatts runda bordssamtal. Vi har lyssnat på det runda bordssamtal som handlar om skola och utbildning. Vår IT minister, och övriga inbjuda företag och organisationer runt bordet, påpekade att tekniken inte används i den utsträckning som den borde i skolan. Då vi i andra delar av vårt svenska samhälle är världsledande att använda IT halkar skolan och utbildningsväsendet efter. Sveriges regering vill inta en roll som ledande i utvecklingen av tekniken inom EU. Under detta runda bordssamtal gav deltagarna sina olika förklaringar på varför skolan halkar efter, brist på utrustning och kompetens menade bland annat IT ministern men också på hur skolan använder IT för att administrera verksamheten för att frigöra tid för rektorer och lärare att istället ägna sig åt det pedagogiska kärnuppdraget. Andra runt bordet såg också teknikernas inflytande över plattformar och verktyg i skolan som ett problem. IT ministern påpekade dock att vi inte är dåliga på att införskaffa teknik till skolan men vi är dåliga på att använda den som finns. Varför är det då så?
Den byråkratiska modellen som utgår från principen att den offentliga förvaltningens uppgift i första hand är att implementera politiska beslut.
Den professionella modellen som utgår från att välutbildade och erfarna yrkesgrupper är bäst lämpade att fatta besluten.
Marknadsmodellen som utgår från att låta marknadsprinciper avgöra beslut.
Brukarmodellen som bygger på att besluten ligger så nära brukarna som möjligt, elever kan få ökat inflytande
Det finns en skillnad mellan friskolor och kommunala skolor.
Marknadsmodellen är mer tydlig på friskolor. Anders Fredriksson drar slutsatsen att lärare är styrbara ur ett politiskt perspektiv via dessa fyra modeller. När det gäller IKT blir detta ganska tydligt då man kan se vilka friskolor som satsar på IT-profil. Tydliga exempel på detta är Fridaskolorna. Å andra sidan kan man se vilken stor betydelse politiken kan ha om man t ex tittar på Falkenbergs kommun och deras en till en satsning. Martin Tallvids utvärdering av deras lyckade en till en satsning visar fyra framgångsfaktorer:Den professionella modellen som utgår från att välutbildade och erfarna yrkesgrupper är bäst lämpade att fatta besluten.
Marknadsmodellen som utgår från att låta marknadsprinciper avgöra beslut.
Brukarmodellen som bygger på att besluten ligger så nära brukarna som möjligt, elever kan få ökat inflytande
Det finns en skillnad mellan friskolor och kommunala skolor.
- Förankringen
- Förvaltningen
- Friheten
- Fortbildningen
I dag står IT på skol-agendan vilket den inte gjort tidigare. Den har vi saknat, så vi ser nu med glädje på IT-minister Anna-Karin Hatts runda bordssamtal. Vi har lyssnat på det runda bordssamtal som handlar om skola och utbildning. Vår IT minister, och övriga inbjuda företag och organisationer runt bordet, påpekade att tekniken inte används i den utsträckning som den borde i skolan. Då vi i andra delar av vårt svenska samhälle är världsledande att använda IT halkar skolan och utbildningsväsendet efter. Sveriges regering vill inta en roll som ledande i utvecklingen av tekniken inom EU. Under detta runda bordssamtal gav deltagarna sina olika förklaringar på varför skolan halkar efter, brist på utrustning och kompetens menade bland annat IT ministern men också på hur skolan använder IT för att administrera verksamheten för att frigöra tid för rektorer och lärare att istället ägna sig åt det pedagogiska kärnuppdraget. Andra runt bordet såg också teknikernas inflytande över plattformar och verktyg i skolan som ett problem. IT ministern påpekade dock att vi inte är dåliga på att införskaffa teknik till skolan men vi är dåliga på att använda den som finns. Varför är det då så?
Skolledning (sektorschef, områdeschef, rektorer, förskolechefer)
I Martin Tallvids rapport beskrivs Falkenbergs fyra framgångsfaktorer:
*Förankringen,
*Förvaltningen,
*Friheten och
*Fortbildningen
Förankring hos politiker, skolledning och personal för att alla skall känna delaktighet och ansvar. Förvaltningen står bakom och ser syfte och mål, långsiktigt förvaltande berörs inte av att personer slutar. Rektors roll är mycket viktig och rektor måste tydligt visa den strategi han eller hon vill driva. Rektor/förskolechefer måste också ställa tydliga krav på lärarna. Förskolan/skolan måste ha en plan som arbetats fram gemensamt för hur ett pedagogiskt utvecklingsarbete med IKT skall ske.
Friheten från låst teknik- vikten av ett fritt Internet som utmanar till utveckling.
Skolledningens syn på lärande och digital kompetens är av vikt. Här kommer fortbildningen in att endast köpa in ny teknik till förskolor och skolor och därefter förvänta sig skolutveckling är något som inte fungerar. IT garanterar inte bättre undervisning, utan det är utnyttjandet av de nya möjligheterna att utforma kunskapsinnehållet som avgör kvalitén. Däremot att ha ett stort utbud av datorer och annan digital teknik i förskolan och skolan lockar fler barn, elever och föräldrar till våra förskolor och skolor.
Att ta fram en IT strategi/vision/plan med en tydlig pedagogisk linje för stadsdelen är av stor vikt, där mål, verktyg för måluppfyllelse samt krav på verksamheten, chefer och medarbetare synliggörs. Om en IT satsning skall bli kontinuerlig måste den även vara förankrad bland de lokala politikerna och förvaltningsledningen i stadsdelen. För att nå ut till alla medarbetare med en lokal IT strategi/plan är det av stor vikt att den kommuniceras på så sätt att medarbetarna förstår syftet och känner sig delaktiga.
Det finns hinder för att en organisationsutveckling skall ske, ex rädslor för ny teknik, rädslor för nya arbetsformer och gamla skolbyggnader. En samarbetsorganisation som ser det gemensamma målet måste skapas samt en uthållig organisation som kan hantera olika ledarskiften och reformer.
Sektorschef/områdeschef behöver fortsätta att motivera och utmana men också "kontrollera" att rektorer, förskolechefer, pedagoger och lärare ”gillar” fattade beslut. Det krävs ett samarbete och en dialog mellan rektorer, förskolechefer, pedagoger, lärare och sektorscehf/områdeschef där den egna erfarenheten får spelrum för att kunna realisera visioner/planer.
En styrka ligger i att många är engagerade kring ett gemensamt innehåll och att sektorschef/områdeschef inte ensam kan driva skolutveckling. Ett samarbete och en pågående diskussion mellan pedagoger/lärare och skolledning måste ske och lokala behov måste tillfredställas med lokala lösningar och där de egna erfarenheterna får utrymme. En skolchef måste lyssna till enskilda förskolor och skolors behov och sedan fatta avgörande beslut vad gäller utvecklingsfrågorna.
*Förankringen,
*Förvaltningen,
*Friheten och
*Fortbildningen
Förankring hos politiker, skolledning och personal för att alla skall känna delaktighet och ansvar. Förvaltningen står bakom och ser syfte och mål, långsiktigt förvaltande berörs inte av att personer slutar. Rektors roll är mycket viktig och rektor måste tydligt visa den strategi han eller hon vill driva. Rektor/förskolechefer måste också ställa tydliga krav på lärarna. Förskolan/skolan måste ha en plan som arbetats fram gemensamt för hur ett pedagogiskt utvecklingsarbete med IKT skall ske.
Friheten från låst teknik- vikten av ett fritt Internet som utmanar till utveckling.
Skolledningens syn på lärande och digital kompetens är av vikt. Här kommer fortbildningen in att endast köpa in ny teknik till förskolor och skolor och därefter förvänta sig skolutveckling är något som inte fungerar. IT garanterar inte bättre undervisning, utan det är utnyttjandet av de nya möjligheterna att utforma kunskapsinnehållet som avgör kvalitén. Däremot att ha ett stort utbud av datorer och annan digital teknik i förskolan och skolan lockar fler barn, elever och föräldrar till våra förskolor och skolor.
Att ta fram en IT strategi/vision/plan med en tydlig pedagogisk linje för stadsdelen är av stor vikt, där mål, verktyg för måluppfyllelse samt krav på verksamheten, chefer och medarbetare synliggörs. Om en IT satsning skall bli kontinuerlig måste den även vara förankrad bland de lokala politikerna och förvaltningsledningen i stadsdelen. För att nå ut till alla medarbetare med en lokal IT strategi/plan är det av stor vikt att den kommuniceras på så sätt att medarbetarna förstår syftet och känner sig delaktiga.
Det finns hinder för att en organisationsutveckling skall ske, ex rädslor för ny teknik, rädslor för nya arbetsformer och gamla skolbyggnader. En samarbetsorganisation som ser det gemensamma målet måste skapas samt en uthållig organisation som kan hantera olika ledarskiften och reformer.
Sektorschef/områdeschef behöver fortsätta att motivera och utmana men också "kontrollera" att rektorer, förskolechefer, pedagoger och lärare ”gillar” fattade beslut. Det krävs ett samarbete och en dialog mellan rektorer, förskolechefer, pedagoger, lärare och sektorscehf/områdeschef där den egna erfarenheten får spelrum för att kunna realisera visioner/planer.
En styrka ligger i att många är engagerade kring ett gemensamt innehåll och att sektorschef/områdeschef inte ensam kan driva skolutveckling. Ett samarbete och en pågående diskussion mellan pedagoger/lärare och skolledning måste ske och lokala behov måste tillfredställas med lokala lösningar och där de egna erfarenheterna får utrymme. En skolchef måste lyssna till enskilda förskolor och skolors behov och sedan fatta avgörande beslut vad gäller utvecklingsfrågorna.
Lärare och pedagoger
Att en IKT strategi/vision/plan är tillräckligt styrande, utan att skapa förvirring om var ansvaret ligger eller vad som skall genomföras, är av betydelse men det skall fortfarande finnas utrymme för pedagogers och lärares profession. Pedagogerna/lärarna skall förstå beslutet, vilja genomföra beslutet och kunna genomföra beslutet. För att kunna förstå måste styrningen vara tydlig. Om pedagoger och lärare förstått strategin, och motivation och vilja finns att genomföra ett förändringsarbete, ökar chanserna för en lyckad implementering. Det är av betydelse att rektorer, förskolechefer, pedagoger och lärare har kunskaper om och förståelse för vad en IKT satsning innebär (t.ex. TänkOM utbildning eller Innovativa skolprogrammet). Pedagoger och lärare av idag behöver ny kunskap för att kunna utnyttja/använda den digitala teknikens möjligheter men också kunskaper i att motivera och utnyttja de kunskaper eleverna redan har med sig till skolan i digitalt användande. Utan en ledning som skapar tillfällen att utveckla sin digitala kompetens och dela med sig kan säkert denna ”nya kunskap” kännas onåbar. En lyckad implementering beror också på om det finns möjlighet till tekniskt och pedagogiskt stöd, hjälp här och nu för pedagoger/lärare och barn/elever. Detta bör ses som ett redskap för att förbättra möjligheterna för lärande. Viktigt är att IT avdelningarna förstår att pedagoger och lärare behöver frihet från tekniska begränsningar vilket medför en möjlighet till pedagogisk frihet. Anders Fredriksson nämner även detta i Marknaden och lärarna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)