Politik

Enligt Anders Fredriksson 2010 finns det fyra modeller med olika förhållningssätt att utgå ifrån för lärare i rollen som offentliga tjänstemän.

Den byråkratiska modellen som utgår från principen att den offentliga förvaltningens uppgift i första hand är att implementera politiska beslut.
Den professionella modellen som utgår från att välutbildade och erfarna yrkesgrupper är bäst lämpade att fatta besluten.
Marknadsmodellen som utgår från att låta marknadsprinciper avgöra beslut.
Brukarmodellen som bygger på att besluten ligger så nära brukarna som möjligt, elever kan få ökat inflytande

Det finns en skillnad mellan friskolor och kommunala skolor.

Marknadsmodellen är mer tydlig på friskolor. Anders Fredriksson drar slutsatsen att lärare är styrbara ur ett politiskt perspektiv via dessa fyra modeller. När det gäller IKT blir detta ganska tydligt då man kan se vilka friskolor som satsar på IT-profil. Tydliga exempel på detta är Fridaskolorna. Å andra sidan kan man se vilken stor betydelse politiken kan ha om man t ex tittar på Falkenbergs kommun och deras en till en satsning. Martin Tallvids utvärdering av deras lyckade en till en satsning visar fyra framgångsfaktorer:

• Förankringen
• Förvaltningen
• Friheten
• Fortbildningen
  

Förankringen är bl.a den politiska nämndens stöd under hela processen.

I dag står IT på skol-agendan vilket den inte gjort tidigare. Den har vi saknat, så vi ser nu med glädje på IT-minister Anna-Karin Hatts runda bordssamtal. Vi har lyssnat på det runda bordssamtal som handlar om skola och utbildning. Vår IT minister, och övriga inbjuda företag och organisationer runt bordet, påpekade att tekniken inte används i den utsträckning som den borde i skolan. Då vi i andra delar av vårt svenska samhälle är världsledande att använda IT halkar skolan och utbildningsväsendet efter. Sveriges regering vill inta en roll som ledande i utvecklingen av tekniken inom EU. Under detta runda bordssamtal gav deltagarna sina olika förklaringar på varför skolan halkar efter, brist på utrustning och kompetens menade bland annat IT ministern men också på hur skolan använder IT för att administrera verksamheten för att frigöra tid för rektorer och lärare att istället ägna sig åt det pedagogiska kärnuppdraget. Andra runt bordet såg också teknikernas inflytande över plattformar och verktyg i skolan som ett problem. IT ministern påpekade dock att vi inte är dåliga på att införskaffa teknik till skolan men vi är dåliga på att använda den som finns. Varför är det då så?

Skolledning (sektorschef, områdeschef, rektorer, förskolechefer)

I Martin Tallvids rapport beskrivs Falkenbergs fyra framgångsfaktorer:

*Förankringen,
*Förvaltningen,
*Friheten och
*Fortbildningen

Förankring hos politiker, skolledning och personal för att alla skall känna delaktighet och ansvar. Förvaltningen står bakom och ser syfte och mål, långsiktigt förvaltande berörs inte av att personer slutar. Rektors roll är mycket viktig och rektor måste tydligt visa den strategi han eller hon vill driva. Rektor/förskolechefer måste också ställa tydliga krav på lärarna. Förskolan/skolan måste ha en plan som arbetats fram gemensamt för hur ett pedagogiskt utvecklingsarbete med IKT skall ske.
Friheten från låst teknik- vikten av ett fritt Internet som utmanar till utveckling.

Skolledningens syn på lärande och digital kompetens är av vikt. Här kommer fortbildningen in att endast köpa in ny teknik till förskolor och skolor och därefter förvänta sig skolutveckling är något som inte fungerar. IT garanterar inte bättre undervisning, utan det är utnyttjandet av de nya möjligheterna att utforma kunskapsinnehållet som avgör kvalitén. Däremot att ha ett stort utbud av datorer och annan digital teknik i förskolan och skolan lockar fler barn, elever och föräldrar till våra förskolor och skolor.

Att ta fram en IT strategi/vision/plan med en tydlig pedagogisk linje för stadsdelen är av stor vikt, där mål, verktyg för måluppfyllelse samt krav på verksamheten, chefer och medarbetare synliggörs. Om en IT satsning skall bli kontinuerlig måste den även vara förankrad bland de lokala politikerna och förvaltningsledningen i stadsdelen. För att nå ut till alla medarbetare med en lokal IT strategi/plan är det av stor vikt att den kommuniceras på så sätt att medarbetarna förstår syftet och känner sig delaktiga.

Det finns hinder för att en organisationsutveckling skall ske, ex rädslor för ny teknik, rädslor för nya arbetsformer och gamla skolbyggnader. En samarbetsorganisation som ser det gemensamma målet måste skapas samt en uthållig organisation som kan hantera olika ledarskiften och reformer.

Sektorschef/områdeschef behöver fortsätta att motivera och utmana men också "kontrollera" att rektorer, förskolechefer, pedagoger och lärare ”gillar” fattade beslut. Det krävs ett samarbete och en dialog mellan rektorer, förskolechefer, pedagoger, lärare och sektorscehf/områdeschef där den egna erfarenheten får spelrum för att kunna realisera visioner/planer.

En styrka ligger i att många är engagerade kring ett gemensamt innehåll och att sektorschef/områdeschef inte ensam kan driva skolutveckling. Ett samarbete och en pågående diskussion mellan pedagoger/lärare och skolledning måste ske och lokala behov måste tillfredställas med lokala lösningar och där de egna erfarenheterna får utrymme. En skolchef måste lyssna till enskilda förskolor och skolors behov och sedan fatta avgörande beslut vad gäller utvecklingsfrågorna.

Lärare och pedagoger

Att en IKT strategi/vision/plan är tillräckligt styrande, utan att skapa förvirring om var ansvaret ligger eller vad som skall genomföras, är av betydelse men det skall fortfarande finnas utrymme för pedagogers och lärares profession. Pedagogerna/lärarna skall förstå beslutet, vilja genomföra beslutet och kunna genomföra beslutet. För att kunna förstå måste styrningen vara tydlig. Om pedagoger och lärare förstått strategin, och motivation och vilja finns att genomföra ett förändringsarbete, ökar chanserna för en lyckad implementering. Det är av betydelse att rektorer, förskolechefer, pedagoger och lärare har kunskaper om och förståelse för vad en IKT satsning innebär (t.ex. TänkOM utbildning eller Innovativa skolprogrammet). Pedagoger och lärare av idag behöver ny kunskap för att kunna utnyttja/använda den digitala teknikens möjligheter men också kunskaper i att motivera och utnyttja de kunskaper eleverna redan har med sig till skolan i digitalt användande. Utan en ledning som skapar tillfällen att utveckla sin digitala kompetens och dela med sig kan säkert denna ”nya kunskap” kännas onåbar. En lyckad implementering beror också på om det finns möjlighet till tekniskt och pedagogiskt stöd, hjälp här och nu för pedagoger/lärare och barn/elever. Detta bör ses som ett redskap för att förbättra möjligheterna för lärande. Viktigt är att IT avdelningarna förstår att pedagoger och lärare behöver frihet från tekniska begränsningar vilket medför en möjlighet till pedagogisk frihet. Anders Fredriksson nämner även detta i Marknaden och lärarna.